Nedärvning av anlag i korta drag

Från föräldrar till avkomma.

Gen är ärftlig information

Varje individ har alltid två gener i samma anlagspar, en från fadern och en från modern.
(Gäller ej Gameterna, könscellerna, som har en gen av var sort, en från far eller mor)

Genernas uttryck

Anlagen kan antingen vara lika eller olika i genparet. Man kallar lika anlag för homocygota och de olika for heterocygota.

Dominant = en (1) dominant gen ger samma uttryck hos avkomman som två (2), det går alltså inte se på individen. Den dominanta egenskapen "slår igenom" och döljer det recessiva anlaget.

Recessiv= Kommer till uttryck endast i dubbel uppsättning = två (2) gener

Det finns vissa undantag då anlagen nedärvs Intermediärt (mellanform) eller Codominant (båda generna uttrycks samtidigt som t ex AB-blodgrupp) men det tar vi inte upp denna gången.

Från gener till egenskaper

Kvalitativa egenskaper= Ett fåtal, oftast ett genpar, bestämmer ett anlag. Dessa anlag är av antingen/eller-typ. Oftast ingen miljöpåverkan. Här bestäms defekter, blodgrupper, pälsfärg

Kvantitativa egenskaper nedärvs med många gener som samverkar. T ex tillväxt, kullstorlek, motstånd mot sjukdomar. Här finns också en miljöpåverkan.

Genotyp betyder alla de anlag individen har nedärvt från sina föräldrar, detta kan inte förändras.

Fenotyp är individen som vi ser framför oss där arv och miljöpåverkan har riktat individen åt ett visst håll.

Inavel är parning mellan besläktade individer. Det innebär att avkomman kan fä identiska gener på samma plats genom arv. När vi pratar om inavelskoefficient på en viss % betyder det att sannolikheten för nedärvning av lika gener dubbleras upp till denna %. SKK's rekommendation idag är 6.25% som mest.

Alla individer bär på defektgener i sin arvsmassa. Vad som sker vid tät avel är att vissa recessiva gener dubbleras och defekterna är ett faktum hos avkomman. Två hundar som får en ärftlig defekt hos avkomman är båda anlagsbärare.

Utavel innebär att hundarna inte har någon gemensam arvsmassa i sin stam men detta innebär inte automatiskt att defekter inte kan uppkomma trots detta.

Genförluster uppstår då hundar med samma bakgrund paras med varandra och endast en del av generna går vidare till avkomman (dubbleringar). De gener som inte längre finns kan ej återskapas.

Att ta vara på alla tillgängliga gener i en population innebär att alla individer skall ha en valpkull (friska individer), man dubblerar inte kombinationer och man gallrar inte i populationen (bortsett sjuka individer) förrän ett visst antal individer med olika bakgrund finns.

Flaskhals kallas den situation som uppstår när stor del av populationen har samma förfäder och är släkt till varandra. Var skall man hitta nästa partner till sin tik? I Sverige? Utomlands?

Migration är import/(användning) av ett fåtal obesläktade djur varje generation och har stor positiv effekt på inaveln. I verkligheten är immigranter inte helt obesläktade med populationen de kommer till.

20100813

SWK Avelsråden